Vad är egentligen kunskapsförvirring och hur kan vi själva förstå och minska den?

Har du någon gång känt dig helt vilsen i informationsdjungeln? Du läser en nyhet om hälsa, för att sedan hitta en annan artikel som säger precis tvärtom. Experter på TV verkar aldrig vara överens. I sociala medier-flödet möts du av vitt skilda verklighetsbilder beroende på vem som postar. Detta fenomen kallas kunskapsförvirring och det påverkar oss alla mer än vi kanske tror.

Vad är kunskapsförvirring?

Kunskapsförvirring är den känsla av osäkerhet som uppstår när vi bombarderas med motstridig information från olika håll. Det är mer än bara informationsöverflöd – det handlar om svårigheten att avgöra vad som faktiskt stämmer när olika källor påstår olika saker med samma självsäkerhet.

I vår digitala värld kan vem som helst publicera "fakta". Traditionella kunskapsauktoriteter som forskare, lärare och journalister utmanas av influencers, anonyma forum och alternativa medier. Resultatet blir att många av oss känner att vi inte längre vet vad eller vem vi ska lita på.

Kunskapsförvirring kan ta sig olika uttryck. Ibland leder det till total skepsis där man misstror all information. Andra gånger får det oss att bara acceptera sådant som passar våra tidigare uppfattningar. För många leder det till en känsla av maktlöshet – "om ingen vet säkert, varför bry sig?"

Varför har kunskapsförvirringen ökat?

Jag har själv funderat mycket på detta. Förr fick vi nyheter från ett fåtal källor och informationen var filtrerad av redaktörer och experter. Idag kan vem som helst nå miljontals människor med ett inlägg. Sociala medier-algoritmer anpassar dessutom innehållet efter vad som engagerar oss känslomässigt, inte efter vad som är sant eller balanserat. Om jag råkar stanna upp vid ett inlägg i några sekunder så fylls därefter hela flödet av liknande inlägg. Vilket nog har hänt oss alla vid ett eller ett par tillfällen.

Samtidigt har förtroendet för traditionella institutioner minskat. När etablerade medier och experter ibland har fel, eller när de verkar vara partiska, blir det lättare att avfärda allt de säger.

Hur påverkas våra hjärnor?

Mitt eget sätt att hantera information har förändrats över åren. Jag har märkt att jag blir extra uppmärksam på sådant som bekräftar vad jag redan tror – psykologer kallar detta bekräftelsebias. Jag upplever även att jag lättare dras till enkla förklaringar på komplexa problem, trots att verkligheten sällan är så enkel.

En annan hjärnfälla är att vi överskattar vår egen förmåga att bedöma information. I en studie från Yale visade forskare att människor som läst en kort sammanfattning om ett ämne ofta trodde att de förstod det lika bra som experter [1]. Kanske fler än jag känner igen mig i det?

Hur kan jag själv minska kunskapsförvirringen?

Jag tänker att det kanske behövs ett par enkla strategier för att hjälpa oss att minska kunskapsförvirringen och här är ett par förslag:

  • Bli medveten om dina informationskällor
    Ta en titt på varifrån du får din information. Är det samma få källor hela tiden? Försök medvetet bredda ditt informationsintag. Jag följer numera nyheter och inlägg i mina sociala medier med olika politiska inriktningar, även sådana jag inte alltid håller med om för att få en bredare spridning i mitt flöde.

  • Lär dig skilja på olika typer av påståenden
    Allt är inte fakta – oftast är det åsikter och mycket är tolkningar eller förutsägelser. När jag läser något försöker jag tänka: "Är detta ett faktapåståstående som kan verifieras? En tolkning? Eller en ren åsikt?"

  • Bli bekväm med osäkerhet
    Det finns frågor som inte har några tydliga svar ännu. Vetenskap och kunskap utvecklas hela tiden. Att kunna säga "jag vet inte säkert" eller "det finns olika perspektiv på detta" är faktiskt ett tecken på mognad, inte svaghet.

  • Öva på att lyssna på andra perspektiv
    Jag försöker bli bättre på att prata med människor som har andra åsikter än jag. Inte för att övertyga dem, utan för att genuint förstå hur de tänker. Det är obekvämt ibland, men otroligt lärorikt.

  • Ta en paus från informationsflödet
    Ibland behöver hjärnan vila. Jag har börjat med "digitala detox-dagar" där jag stänger av sociala medier och nyhetsappar. Det kan ge oss perspektiv och sortera våra tankar.

Ett gemensamt ansvar

Att minska kunskapsförvirring handlar inte bara om vad vi själva konsumerar, utan också om vad vi delar vidare. Innan jag delar något på sociala medier försöker jag:

  • Läsa hela artikeln, inte bara rubriken

  • Kolla en extra källa om det är ett kontroversiellt påstående

  • Tänka på om jag delar det för att det är viktigt och sant, eller bara för att det bekräftar min världsbild

När jag började göra detta märkte jag att jag delar mycket mindre – och när jag väl delar är det oftast mer genomtänkt.

Kunskapsförvirring kommer nog alltid finnas i ett öppet samhälle. Men genom att förstå hur vår hjärna fungerar och genom att vara mer medvetna om hur vi tar till oss information, kan vi minska dess negativa effekter. För mig har det handlat om att hitta en balans – inte bli paranoid och misstro allt, men inte heller vara naiv och tro på vad som helst.

Vad har du för strategier för att hantera kunskapsförvirring? Jag skulle verkligen vilja höra!

Hälsningar

Caroline

Källor

[1] Fernbach, P. M., Rogers, T., Fox, C. R., & Sloman, S. A. (2013). "Political extremism is supported by an illusion of understanding." Psychological Science.

Caroline Fagerson

Projektledare och kommunikatör, delägare i Combined AB

Carolines omfattande erfarenhet som projektledare och kommunikatör med strategiskt fokus på affärsutveckling har under 20 år gjort henne till expert på att optimera organisationers processer. Med sin diplomatiska läggning samlar hon projektgrupper kring gemensamma mål och tar ansvar för hela kedjan från strategi till implementering.

Hennes strukturerade arbetssätt är avgörande för den operativa ledningen av Fact up!. Med erfarenhet från internationellt arbete med event för Ericsson och Microsoft samt kommunikationsutveckling inom detaljhandel och hälso- och sjukvård har Caroline byggt ett omfattande nätverk.

Föregående
Föregående

Avsnitt 27 - Kunskapens värdegrund som kurs och dessutom första april

Nästa
Nästa

Avsnitt 26 - Att se människan och skapa meningsfulla sammanhang