
Fact Up! - Ta tillbaka sanningen
En uppföljare till Bodil Jönssons bok Så fint att kunskap finns. I denna vill Jönsson återta sanningen och påminna oss om vikten av kunskap, fakta och sanning.
Fact Up! - Bodil Jönssons kamp för ett faktastyrt samhälle
Fact Up – Ta tillbaka sanningen! är en uppföljare till Bodil Jönssons bok Så fint att kunskap finns. I denna vill Jönsson återta sanningen och påminna oss om vikten av kunskap, fakta och sanning.
Boken belyser farorna med att ge efter för alternativa fakta och halvsanningar och vad detta kan innebära för vår demokrati och framtid. Den är rik på exempel och reflexioner, speciellt från det senaste året där det amerikanska valet ingår. Det är en framåtlutad och handlingsinriktad bok som kan ses som en given fortsättning på boken Så fint att Kunskap finns! från 2023.
I ”Fact up!” pekar Bodil Jönsson framåt mot en kunskapsrenässans präglad av en förnyad tillit till det som tidigare århundraden av kunskaps- och bildningsinsatser tillfört. Som den tidstänkare hon är menar hon sig nu se hur den gyllene tiden för ad hoc-sanningar blandade med vrållögner är på väg att ebba ut.
— Jag tror vi är farligt nära en post-demokrati-era. Post-sannings-demokratin har fått en skrämmande normalitet på mycket kort tid, trots att den levererar felaktiga lösningar och leder till misstro mot alla, särskilt etablissemanget. För mig finns ett vägskäl: jag är beredd att arbeta för samtalsdemokratin, men inte för post-sannings-demokratin. En demokrati med öppna val och majoritetsstyre garanterar inte ett demokratiskt styrelseskick eller medborgarnas mänskliga rättigheter, säger Bodil Jönsson.
Valrörelsen i USA fick många av oss att känna som att hjärtat satt i halsgropen. Skulle verkligen falska ryktesspridningar på nätet, kombinerade med intensiv hets mellan olika grupper, kunna omintetgöra både respekten för fakta och allt det övriga som århundraden av kunskaps- och bildningsinsatser lett till? Och hur kan vi förhindra att motsvarande rysare också inträffar i Sverige?
När nya makthavare ifrågasätter public service och rättssystem, gör skillnad på folk och folk, snabbt driver igenom olika regler och bestämmelser, inte vill låta sig hindras i sin maktutövning av formella bestämmelser, förnekar stora hot och påstår att man är på väg mot en ny och bättre tid (ett nytt och bättre Sverige?), då agerar de inte bara som sanningensförnekare utan också som sofistikerade utrensare.
– ur boken
_____________
“Föreningen Fact up! - a mission hub är glada över att Bodil Jönsson väljer att använda uttrycket i titeln till sin nya bok och hoppas att vi tillsammans kan inspirera människor till att Fact up! eller ”fakta sig”, dvs vilja prioritera evidens och kunskap.”
Jonas Fagerson, ordförande
Bild: Bodil Jönsson, fotograf Peter Westrup
Bodil Jönsson är fysiker, författare, folkbildare och professor emerita i rehabiliteringsteknik. Hon är välkänd både från Fråga Lund i SVT och från tre ”Sommar” och två tidigare ”Vinter”.
Hennes tredje ”Vinter” sändes på nyårsdagen 2025 i Sveriges Radio och finnas på Sveriges Radio Play. Ändå är det troligen genom boken ”Tio tankar om tid” (1999) som hon kommit flest svenskar närmast.
Fact Up! Ta tillbaka sanningen ges ut av Bokförlaget Langenskiöld.
Studiehandledning av boken ”Fact Up! – ta tillbaka sanningen”
Författare: Bodil Jönsson
Bokförlaget Langenskiöld, december 2024
Tack för att du inte bara vill läsa min bok utan också gå i närkontakt med den. Det blir jag äkta glad för. Det kan faktiskt hända att både du och omvärlden får ut mer av läsningen om du får lite stöd så här från sidan
Själv hör jag till de människor som tänker i bilder. Så när jag nu gör en studiehandledning ser jag framför mig bokcirklar med olika antal deltagare: bara en (du och dina tankar) eller några stycken eller kanske en stor studiecirkel på nätet med många deltagare. Hur få eller hur många ni än är kan en studiehandledning göra det lättare att låta tankarna inte bara komma och gå utan också hållas fast och rådbråkas, resoneras kring och ifrågasättas. Allt sådant kallar jag för att provtänka, och provtänkande är viktigt både individuellt och gruppvis. Det brukar vinna på att det finns någon att rapportera till, och utöver att rapportera inuti studiecirkeln kan du/ni rapportera och få återkoppling från mig inuti kursen ”Kunskapens värdegrund”.
Bokens första fem kapitel är så direkta och offensiva att de knappast behöver någon studiehandledning. Men kapitel 6 har en annorlunda karaktär. Det är mer resonerande, mer bakåtlutat. Där behövs möjligen de fyra tankeuppsamlingarna enligt nedan för att staga upp samtalen.
Studiehandledningen kapitel 6, ”En väv av sammanhang”, s 119-208.
Ladda ner studiehandledningen som pdf för eget bruk här!
-
Syfte: att du ska börja fundera mer än någonsin förr över det vidunderliga med kunskap!
Underlag: boksidorna 119 – 145.
Frågor: (välj vilka du/ni vill svara på)
1.1. Man behöver inte lära barn att ställa sig upp – den driften finns inbyggd i dem. Så är det också med önskan att härma, att kunna göra efter, att få lov att finnas med. Och även med viljan att prova vad som händer när man gör tvärtom. Jag ger ett fåtal exempel i boken. Men vilka nyckelhändelser har du varit med om som etsat sig fast i dig som exempel på hur barn liksom inte kan låta bli att lära sig?
1.2. Barn har ett fantastiskt detaljminne. Och de räknar med att det som var sant i går gäller också i dag och i morgon. Världen måste vara något så när förutsägbar – annars slår de bara bakut, blir osäkra och kinkiga. Känner du igen dig i den beskrivningen också som vuxen (förutom i det där med det fantastiska detaljminnet för det har du inte längre)? Prova att göra en lista över vad det är för kunskapsbaserat i din tillvaro som du tagit för givet de senaste 5 minuterna!
1.3. Hjärnan liksom allt annat i människokroppen ändrar sig inte bara med åren utan också under dagen. För att inte tala om hur mycket den bygger om sig på natten. Då är den ett enda arbetsläger där städning och ombyggnad pågår intensivt medan du sover. Det ligger därför mycket klokskap i det gamla talesättet ”Att sova på saken!” Det som var omöjligt för dig att förstå eller välja ut eller besluta ena dagen kan vara glasklart nästa när din hjärna hunnit bygga om sig. Brukar du använda dig av den möjligheten? Kan du tänka dig att dra nytta av den lite mer systematiskt?
1.4. På de här sidorna dyker AI, artificiell intelligens, upp för första gången. Men garanterat inte den sista – den finns med på flera ställen för det är redan uppenbart att den kommer att få stor betydelse för kunskapsutvecklingen. Den viktigaste av alla utgångspunkter hittar du på sidan 130 - 131 där jag skriver om den Naturliga Intelligensen, NI, unik för varje människa. Läs de sidorna en gång till – med vidöppna ögon och dito sinne. Vad står det där som du inte tänkt på tidigare?
1.5. På s 144 - 145 tar jag upp själva studiecirklandet. Vad vill du tillägga som är viktigt för just din bokcirkel?
-
Syfte: att du ska få ytterligare perspektiv på det vidunderliga med kunskap!
Underlag: boksidorna 145 – 161.
Frågor: (välj själv vilka av dessa frågor du/ni vill reflektera kring!)
2.1. Ofta framställs kunskap som det som skapas genom forskning och sedan lärs ut genom bildning, utbildning, yrkesliv, med mera. Uppifrån och ner, alltså. Men strömmen går också på andra hållet: det går att genom skarp forskningsmetodik och mycket arbete ringa in en hållbar beprövad erfarenhet och ibland genom ännu mycket mer arbete vetenskaplig kunskap.
Själv fick jag nästan något religiöst i blicken när jag skrev s 145-146. Hur reagerar du på ”E pluribus unum”, väcker det något särskilt i dig? Berätta!
2.2. Om Platon (sidan 148) skulle uttalat sig om hästar hade han inte haft så mycket att säga om de livs levande. De var ju alla behäftade med fel – ardennerna med sina och fullbloden med sina. Men själva idén om hästen, hästheten, den var himmelskt perfekt. Inspirerad av honom tänker jag då och då på sådant som vi inte upptäcker på grund av alla futtigheter och vardagsproblem som ställer sig emellan. Människoheten, vad vet vi om den? En hel del tack vare främst humaniora men också andra vetenskapen. Försök ringa in hur du skapat dig din bild av människan. Vad har bidragit: Introspektion (självanalys), möten med andra människor, berättelser och romaner, sociala medier, TV och radio, influerare, …? Tänk efter och berätta!
2.3. Naturlagarna – tänk att människan med sitt begränsade intellekt kunnat ringa in övergripande regelbundenheter i världen runt omkring oss. Dessa är inte som juridiska lagar ett resultat av några mänskliga överenskommelser. Tvärtom: det är de som är underordnade oss, inte vi dem. Och det är väldigt praktiskt för oss att veta om att de finns. Nu tänker jag plötsligt något som jag aldrig funderat över tidigare: Är det troligt att AI:n med sin överlägsna process- och minneskapacitet kommer att bidra med idag okända regelbundenheter så att man om hundra år eller så kommer att se dem som naturlagar? Vad tror du?
2.4. Kort fråga (men därför inte lätt): Håller du med Bertrand Russell och mig på sidan 158-159 om vad det är som gör livet värt att leva?
2.5. En kort fråga till: Kan du tänka dig att du kommer att använda dig av treenigheten kompetens, god vilja och civilkurage s 160 – 161 när du befinner dig i en svår situation som du vill försöka analysera?
-
Syfte: att du ska börja fundera ännu mer över vad kunskapen gör med dig och oss och vad du och vi gör med den!
Underlag: boksidorna 162-180.
Frågor: (välj själv vilka av dessa frågor du/ni vill reflektera kring!)
3.1. Förstår du varför jag fastnat för citatet på sidan 180? Kan du tänka dig in i hur det skulle vara i en värld utan kunskap där både du och allra andra tillskrev människor, saker och händelser olika betydelser allt efter vad vederbörande råkade hitta på, tycka eller komma på i stunden?
3.2 Du, dina förfäder, dina vänner, ditt land, din värld har haft en oerhörd nytta och glädje av den kunskap som undan för undan vuxit fram. Det avspeglar sig överallt – till exempel finns det över 50 ord i Svenska Akademiens Ordlista som börjar på ”kunskap”. Kolla dem gärna – själv blir jag uppriktigt glad av de flesta och märker att jag till och med saknar ett och annat. Kan du Finna Fem Fel i den utveckling som lett bort från kunskapsgemenskapen och den tidigare utbredda uppslutningen kring kunskapens värden?
3.3. Välsignade Tage Danielsson och hans ”Utan tvivel är man inte klok”! Det uttrycker ju i sex ord hur kunskapen lika lite som nuet kan fångas för att hållas fast. Det är med kunskapen som det är med cykeln – stannar den så faller den omkull! Hela tiden efterträds den av ny förbättrad kunskap. Men i stunden är den befintliga kunskapen den bästa som finns. Vad vill du bidra med som kan ge den befintliga kunskapen och dess utveckling en renässans i vår tid?
3.4. Sidan 172: Vad är det i tidsandan som gör att Trump och hans gelikar vinner så mycket uppmärksamhet med sina vrållögner och får så mycket gehör för dem? Så var det ju inte för den ende storljugaren i min närhet – han fick hållas men hans orimligheter fick så gott som ingen spridning.
3.5. Läs om Normal-Johan och Platt-Johan och Pilten Pelle S 174 – 178! Du har träffat på dem i många olika gestalter och sammanhang. Där det har märkts att det man inte har begrepp för, det kan vara svårt eller rentav omöjligt att upptäcka och hantera. Har du varit med om ett sådant ögonblick i ditt liv då tillkomsten av ett begrepp eller en struktur plötsligt har klargjort allt det som nyss var virrvarr?
-
Syfte: att du ska börja tänka på kunskapens roll för att en demokrati alls ska kunna finnas.
Underlag: boksidorna 180 - 208.
Frågor: (välj själv vilka av dessa frågor du/ni vill reflektera kring!)
4.1. Demokratins kärna är det ärliga samtalet – att man kan förstå, att man kan påverka och att man kan vara med och hjälpa till. I ett livaktigt civilsamhälle kan det handla om något så enkelt och så svårt som samtalsklimatet på mötesplatser typ fikaplatser, trappor, tvättstugor, köer. I det stora kräver demokratin ett gehör för kunskapsbaserade beslutsunderlag, att en insyn är möjlig och att beslut går att följa upp. Lyssnande i stället för invektiv, långsiktighet i stället för pajkastning. En växelverkan politik-medborgare så att medborgare faktiskt får vara medborgare, inte enbart valboskap och konsumenter. Så vad har skett med samtalsklimatet och samtalstonen de senaste 5 – 10 åren? Vad har skett med kunskapens plats?
4.2. Rita gärna upp Maslows behovspyramid och sätt dig och titta på vad som händer om de tre sociala mellannivåerna rycks undan. Vi människor klarar oss inte utan varandra och samhället. Ungdomarnas ökande psykiska ohälsa är bara toppen på ett isberg. Vilka krafter verkar idag för gemenskaper i familj, vänkrets, kultur och samhälle och vilka verkar mot? Försök svara så konkret du kan med exempel.
4.3. På sidan 185 - 189 redovisar jag 10 faktorer som jag menar utgjorde de viktigaste förutsättningarna för demokratin på 1950-talet. Vilka av dem tror du var (och kanske är?) viktigast?
4.4. Kan vi längre förstå tillsammans? Vad har plattformarna på nätet gjort med oss och vad gör de med oss nu? Hur påverkar de den ömsesidiga tilliten?
4.5. På sidan 200 – 208 resonerar jag kring varför jag tror att vi är farligt nära demokratins implosion – att demokratin alltså faller samman inåt. Det betyder förstås inte att jag har gett upp – det kan jag nog aldrig göra. Vilka farhågor tycker du att jag överdriver? Och vilka vill du lägga till?