Syftet med folkbildning: Då och nu

Lene Rachel Andersen, The Nordic Secret

Jag läser i Lene Rachel Andersens bok The Nordic Secret, att folkbildningens främsta mål var “emancipation“ – det vill säga frigörelse. Bildning skulle lyfta människor ur sina omedelbara sammanhang och ge dem verktyg att förstå, och ta ansvar för en större värld. Bildning var inte bara ett personligt projekt utan också ett kollektivt, där människorna skulle bli aktiva medborgare och bidra till samhällets utveckling. Så blev det, och den nordiska framgångssagan skrevs. 

Men om frigörelse var bildningens roll då, vad är bildningens roll idag? Informationsbrist är utbytt mot informationsöverflöd. Nya, omvälvande ideér och “sanningar” smattrar mot vår näthinna som stormregn mot ett fönster. Detta tillstånd lamslår oss. Sociologen Hartmut Rosa beskriver det som “ett rasande stillestånd”. Här är bildningens uppgift. Den hjälper oss att sålla i bruset, att se mönster och skapa mening. Det handlar fortfarande om att frigöra individen – inte från okunskap, men från den paralys som informationssamhället kan framkalla. “Emancipation” är fortfarande målet. Och jag längtar mera för varje dag. / Anders Haraldsson