Medverkan med mening

Jag har den senaste tiden samtalat om, funderat på och planerat inför en avslutningskonferens med temat "Medverkan med mening" som är avslutningen på ett tvåårigt projekt, Samka. Projektet har varit som projekt är mest - inledande visioner, en krokig väg framåt och sen en summering på slutet med förhoppning att man har kommit en bit mot den där visionen man inledde med. Det går säkert att diskutera huruvida just det här projektet har lett till att "rädda världen" men kanske har det ändå fått några att tänka till och göra på ett annat sätt.

Bakgrunden är att Samka byggt vidare på rapporten, Patient- och närståendesamverkan för bättre forskning och hälso- och sjukvård, som kom ut 2022 och uppdaterades 2023. Rapporten visar att Sverige –trots att vi har en av världens mest livskraftiga föreningskulturer och demokrati – inte ligger i framkant vad det gäller att inkludera patient- och närståendeperspektiv på systemnivå. Projektet har därför försökt stötta och stimulera omställningen till en mer inkluderande kultur. Fina ord som bygger på det där inledande arbetet med en vision.

Oavsett hur det nu har gått med projektets måluppfyllelse så började jag i arbetet med konferensen fundera på orden Medverkan och Mening. I en artikel i DN (15/4) skriver Kristoffer Leander att "…mening finns utanför mig själv: man kan inte vara mindre än två." Det startade en rad tankar hos mig. Det går förstås att argumentera åt olika håll i detta. Någon kanske tänker att äkta mening uppstår just i mötet mellan människor, snarare än i isolerade individer och att vår relation till andra människor är grundläggande för allt meningsskapande. Någon annan kanske hävdar att att medverkan med mening visst kan skapas av en person ensam och inte alls behöver interaktion med andra. En tredje säger att grunden för att kunna medverka i något som också skapar mening är att man måste vara minst två. Det går förstås att klyva de här orden på alla ledder men i arbetet med konferensen blir det tydligt för mig att det är genom att agera tillsammans i den offentliga sfären som vi skapar gemensam mening och att då krävs det medverkan från alla.

Det här projektet har inte nått fram till sin vision ”Ett mer långsiktigt hållbart samhälle där alla invånare tillsammans bidrar och kan uppnå bästa möjliga hälsa och välbefinnande över tid.” men det har lyckats engagera människor. Tanken på att vi i ett projekt och under en halvdagskonferens med många medverkande och deltagare får stanna upp och skapa medverkan med mening tillsammans genom att dela våra erfarenheter och kunskap, gör mig upplyft - jag hoppas verkligen att fler kommer att känna att det är meningsfullt. Vi är i alla fall minst två!

Om du är nyfiken på hur det blir kan du kolla in här: https://www.samka.se

Allt gott,

Helena