I en tid när information flödar från alla håll blir det allt svårare att skilja fakta från desinformation. Inför Källkritikens dag den 13 mars uppmärksammas de utmaningar vi står inför när sociala medier och algoritmstyrda flöden påverkar vår världsbild. Internetstiftelsens undersökning visar att majoriteten av svenskarna har svårt att bedöma sanningshalten i nyheter om komplexa konflikter, samtidigt som många delar artiklar utan att ha läst hela innehållet. Kanske är det dags att ge källkritiken samma uppmärksamhet som våfflor och semlor – den är trots allt avgörande för vår demokrati.

Folkbildningspodden gästas av Bodil Jönsson som pratar utifrån sin senaste bok Fact up – Ta tillbaka sanningen. Vad innebär en kunskapsrenässans och vilken roll spelar folkbildningen i denna? Hur gör folkhögskolor och studieförbund för att gymnastisera mellan tanke och erfarenhet och hur ser ett reningsverk för tanken ut?  

Ellen Keys citat fick mig att reflektera över vad bildning egentligen är. Det är inte mängden fakta vi kan rabbla upp, utan hur vi formas som människor. Bildning är det som består – vår förmåga att tänka kritiskt och se världen med nya ögon. Men jag undrar: Vad händer om den kunskap vi bygger på är falsk? I dagens informationsflöde, med doom-scrolling och desinformation, vilka idéer sår vi omedvetet? Kanske måste vi vara mer omsorgsfulla – även med det som till slut ska glömmas.

Vi är glada att meddela att Uppdrag Kunskap och Fact up! har inlett ett närmare samarbete! Tillsammans strävar vi efter att stärka kunskapens roll i en föränderlig värld och engagerar oss för att skapa innehåll som inspirerar, utmanar och berör.

I dagens snabba nyhetsflöde, präglat av klimatkris och politisk oro, söker vi instinktivt enkla svar. Daniel Kahneman beskriver hur vi navigerar mellan snabbt, intuitivt tänkande och långsamt, reflekterande tänkande. Men komplexa utmaningar kräver eftertanke – att vi stannar upp, ifrågasätter antaganden och lyssnar på olika perspektiv. Historien visar att mänsklighetens största framsteg kommer ur noggrant övervägande, inte impulsiva beslut. Att våga tänka långsamt i vår samtid är inte bara klokt utan också ett uttryck för hopp.

I en tid då sanningen blivit förhandlingsbar står vi inför ett avgörande vägval. När fakta kan avfärdas som åsikter och lögner hyllas som sanningar hotas själva grunden för vår demokrati. "Om förnuftet tillåts sova, vilka monster väntar runt hörnet?" är inte bara en retorisk fråga utan en varning om vad som står på spel när vi slutar värna det kritiska tänkandet.

Den 4 februari varje år uppmärksammas Världscancerdagen runt om i hela världen. I  Stockholm stod Nätverket mot cancer värd för en halvdags konferens på temat ”Bättre livskvalitet - hur patienter och närstående ska kunna leva med bästa möjliga livskvalitet under alla faser av cancerupplevelsen, inklusive de utmaningar som kan kvarstå efter behandling.” Temat fick mig att börja reflektera och fundera över ordet livskvalitet. Jag började tänka på frågor som: Vad är det? Vad betyder det för mig? Vad behöver jag för att uppleva god livskvalitet?

För första gången kommer den unika föreställningen "Kunskapen, tiden och tryggheten" till den anrika bildningsmiljön på Hjälmared Folkhögskola. Under 90 engagerande minuter möts musik och tankar om kunskap i en föreställning som kan liknas vid ett vinterprat live på scen.

“Aldrig hade jag kunnat tänka mig att jag skulle få vara med om detta!” Den tanken återkommer när jag som forskare och samhällsdebattör reflekterar över det jag kallar 'kunskapsföraktet' och dess många former. I min text 'Anti-anti-woke' undersöker jag denna häpnadsväckande kultur-kullerbytta - från framsteg inom mångfald och klimatfrågor till dagens motreaktioner.

Från Trumps 30 000 dokumenterade lögner till dagens sociala medier-landskap har faktaresistensen fått ny kraft. I en tid när sanningen konkurrerar med alternativa fakta lanserar vi nu Ringla - en digital plattform för att stärka kunskap och kritiskt tänkande i Sverige. Genom att samla beprövade metoder och inspirerande exempel vill vi skapa en motkraft till desinformation och förenklade sanningar. För i en värld där TikTok-klipp konkurrerar med vetenskapliga fakta behöver vi nya verktyg för att navigera i informationsdjungeln.

Bengt Kristensson Uggla, professor i filosofi, kultur och företagsledning vid Åbo akademi, berättar i sin bok Gränspassager – bildning i tolkningens tid, en fantastisk liten historia som ger perspektiv till varför kunskap och bildning är så väsentligt. Berättelsen fungerar som en påminnelse om hur väsentliga dessa element är för att förstå vår tid.